Verk av Axel Karlsson Rixon Jag säljer ingenting och Drömboxar av Eva Larsson

Fotograf Martín Mejía Rugeles.

90-talets konstscen häpnadsväckande lik dagens

Höstens och vinterns stora utställning på Borås Konstmuseum ger en tillbakablick över 1990-talet. Konstuttrycken skiftar, men häpnadsväckande mycket är sig likt, tycker BT:s konstkritiker Inger Landström.

KONST Ofta när man förs tillbaka i tiden några decennier är det som att titta i en skrattspegel: hade vi verkligen sådana kläder och sådana frisyrer? Men när Borås Konstmuseum nu bjuder på en kavalkad av tillbakablickar på 1990-talets konstscen är det precis tvärtom. Det känns som om tiden stått stilla i 30 år – eller som om allt går i ständig repris.

De båda curatorerna, Göteborgskonstnärerna Lena Mattsson och Ola Åstrand, har gjort ett rasande skickligt jobb. De har inte nöjt sig med att plocka fram gamla målningar utan dykt rätt ner i den tidens typiska röra av videofilmer, installationer och performances, ibland tvingats rekonstruera dem och framför allt letat upp verk som framkallar slående aktuella allusioner.

Gruppen LPC:s dramatiska videofilm ”Rodney King” kunde ha handlat om dagens Black Lives Matter-rörelse, men scenerna från de våldsamma kravallerna efter att en svart man misshandlats svårt av vita poliser utspelade sig i Los Angeles 1994.

Cecilia Parsbergs blodröda boxningsmatch där en naken kvinna i ursinnigt raseri attackerar en lika naken man som fruktlöst försöker skydda sig bakom en hoprullad madrass är sanslöst komisk som en Helan och Halvan-film. Men samtidigt framkallar den isande associationer till Metoo-uppropet och allt som hände i samband med det.

Bland de trettio personerna vid ett dukat middagsbord sitter förre statsepidemiologen Johan Giesecke och pratar om smitta. Det är en filmscen från 1996, långt innan alla TV-reportrar började snubbla på den tungvrickande titeln, och den då aktuella farsoten var aids.

En del av inslagen i utställningen är lätta att ta till sig direkt, andra är mer problematiska.

Här är framför allt presentationen av Annica Karlsson Rixons verk ”Jag säljer ingenting” exemplarisk. Entréhallens storskaliga triptyk föreställande en avklädd, anorektisk flickgestalt skapar en visuellt drabbande effekt samtidigt som tidningsklipp på väggen intill berättar den sorglustiga historien om hur gruppen ”Autonoma revolutionära feminister” totalt missuppfattade det reklamkritiska budskapet och rev ner alla de stora veporna med bilden av flickan som satts upp i centrala Malmö.

Verket ”Smitta”, det med middagsbordet, är gjort av konstnärsduon F+ –Ingrid Falk och Gustavo Aguerre – och spelades in vid en autentisk middag där ett blandat sällskap av konstnärer och forskare diskuterade smittspridning ur skilda aspekter. Bordet är filmat rakt uppifrån i en tre timmar lång tagning, och det enda man ser är händer som rör sig bland glas och tallrikar. Denna form av idébaserad konst kräver en hel del bakgrundsinformation, något som jag saknade på vernissagen.

På andra våningen känner jag omedelbart stark sympati med Peter Geschwinds spyende dockgubbe som hänger fast i en tunn slang, utspridd i en enorm härva över hela golvet. Vad skulle bättre kunna spegla dagens frustration över ett alltmer komplicerat virrvarr av trådar där allt tycks hänga ihop och hela tillvaron rasar om någon råkar rycka i fel tåt!

Inger Landström

inger.landstrom@telia.com

KONST

Generation. En spegling av 1990-talets konstscen

Curator: Lena Mattsson och Ola Åstrand

Plats: Borås Konsmuseum

Pågår till: 1 april 2021

Borås Tidning, Kultur

Konstrecension av Inger Landström https://www.bt.se/kultur/90-talets-konstscen-hapnadsvackande-lik-dagens-655e4c6a

Läs mer om utställningen GENERATION - En spegling av 1990-talets konstscen 17 oktober 2020 - 1 april 2021 på Borås Konstmuseums hemsida. https://boraskonstmuseum.se/utstallningar/undermeny-utstallningar/tidigare-utstallningar/generation.html

Varmt välkomna! Mvh Ola Åstrand och Lena Mattsson.